Ett helt hav, alldeles vallmorött, blev resultatet! Alltså resultatet av att sonen, då 9 år, roade sig alldeles själv ute i rabatten. Jag hörde ett svagt rasslande ljud runt omkring honom, där han stod mitt i den stora nygrävda rabatten.
-Vad gör du? frågade jag.
-Sår! svarade han. Och sådde gjorde han minsann! Vallmofrön i tiotusental yrde runt omkring honom där han stod och skakade vallmons frökapslar i höstluften! Och flera tusen röda vallmo grodde till våren, och blommade sedan helt fantastiskt! Ett rött hav, där nektaryra brummande humlor fick blommorna att bölja fram och tillbaka som vågor mot en strand! Det blev en skönhetsupplevelse med flera dimensioner. Tack för den, Andreas!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Skriv gärna en rad, då blir jag glad!
Det är alltid kul se om nån läst mina funderingar;-)
Du kan kommentera även om du inte har en egen blogg eller en g-mailadress. Klicka i Anonym så kan du skriva en rad ändå!
Åsa